Luke 4
Niambiŋe Yesu dop koep.
1Anutugât Heakŋande Yesu huŋgun aŋdo Yodaŋ tu are hepunmâ hân kamitŋe siân ariep. 2Arim âmâ sot bâlâk manmâ gambo hândâk hilâm 40 bo agep. Sop ain mopŋe dondâ aguep. Hain akto Niambiŋe yâk dop komberâm hin dâm magaŋep, 3“Mopge aguâpgât gâ Anutugât nanŋe akto âmâ kât ire makmenâ sot akto ne.” dâep. 4Dâmbo hin magaŋep, “Bo, Anutuŋe den hin dâmbo kulemgoyi are hin tatâp, Anutuŋe damun nenŋe akmap aregât nenŋe sotgâlâk nâŋgâm mandenŋe ârândâŋ bo akbiap.” dâep. 5Hain dâmbo Niambiŋe hân gimbâŋe siân oloŋmâ âgâm âmâ luâk hânŋe hânŋe manmâ ariyi are yeŋgât sikum me ito siâ siâ hekalaŋep. 6Hekalaŋmâ hin magaŋep, “Nâŋe ire hârok damunyeŋe aktân. Akto ire hârok niŋande damunyeŋe agâk dâm nunagâk damunyeŋe akman. Akto niŋande nâŋgât okotnân malâk dâm nunak hain akman. 7Aregât kotne mem agatmenâ âmâ sikum me wan me wan ire hârok damunyeŋe katgekmâ giŋbian.” dâep. 8Hain dâmbo den hâuŋe hin magaŋep, “Anutuŋe den hin dâmbo kulemgoyi are tatâp. Kembu Anutu konok hoŋ bawa agaŋmâ kotŋe mem agatben.” dâep. 9Hain dâmbo âmâ Niambiŋe Yesu mem sumbe kat kat emetŋe Yerusalem kepian talep aregât bokŋân oloŋmâ âgâm katmâ hin dâm magaŋep, “Anutuŋe den siâ hin dâmbo kulemgoyi are tatâp,- “Nâŋe aŋelolupne huŋgun yeŋgire meŋgekmâ tân gugum damunge akŋet. Kâlân gugum keige hârewopgât aŋelolupnande bâtgân meŋgekŋet.”
Yesuŋe Nasarete kepian arim den kepikmâ
makyeŋgim malep.
14Anutugât Heakŋande Yesu memeŋe agaŋdo Galilaia hânân purik katmâ ariep. Purik kato aregât den patŋe sambelem arimbo kepia ambolupŋe hârogâk nâŋgâyi. 15Akto ain den emetŋe ârândâŋ arim den potatmâ yeŋgimbo kâŋgoaŋmâ kotŋe makmâ egâliaŋi.16Hain akmâ arim nanaŋânbak manmâ gaep ikiŋaet kepia Nasarete ain arim âi bo meme sopŋân Sarere ârândâŋâk den emetŋân âgâminep. Hainâk âgâm malep. Âgâm manmâ Anutugât den emelâk kulemgoyi are oyaŋberâm âgâmbo 17propete luâk Yesaiaŋe kulem kulemgoep are waŋi. Waŋbiâ mem kelalakom ekmâ den hin kulemgoep talep are oyaŋmâ makyeŋgiep,
18
- “Humogât Heakŋande meme akniŋdo kinmâ den hin dâm makniŋep, “Luâk biwiyeŋe umat bâleŋân mandâi are yeŋgâlân arim den pat âlepŋe makyeŋgiwen. Akto hikoyekto mandâi amâ hulaŋyekben. Akto luâk dewunyeŋe bok bokŋe yâk yeŋgâlân arim makyeŋgimenâ dewunyeŋe hulaŋ akto âlepŋe ekbai.
31Akto arim kepia siâ kotŋe Kapanaum are Galilaia hânân talewân ain arimbo âi bo meme sopŋân Sarere akto den makyeŋgiep. 32Makyeŋgimbo are nâŋgâm hin dâyi, “Oe, luâk irekŋe den maknengim tatâp are nâŋgâenŋe dâtŋe kârikŋe aktâp.” hain dâyi. 33Hain dâmbiâ den emetŋân ain luâk siâ kinmâ sinduk baniara bâleŋande kautŋân mendo den humo akmâ hin dâep, 34“Woe, Yesu Nasarete kepia amboŋe gâ wangât nengâlân togoât? Keige nâŋgân. Gâ Anutugât nanŋe bunŋe mandâtgât hilip nenguwerâm togoât.” dâmbo 35Yesuŋe magaŋmâ hin dâep, “Den bo ak. Luâk ire hepunmâ ari.” dâep. Hain dâmbo sinduk baniaraŋe hepunmâ pando ge hutyeŋân yem âlepŋe akto ariep. 36Hain manmâ arimbo ekbiâ hanyeŋe undup akto hin magaŋgi goaŋgi agi, “Wâe, ire âmâ gain gain? Sinduk baniara bâleŋe magaŋdo hepunmâ ariâp.” dâyi. 37Hain dâmbiâ aregât den pat sambelem arim kepia biken biken ârândâŋ akmâ arimbo yâkgât magaŋgi goaŋgi agi.
Yesuŋe dâmbo Petorogât hewonŋe âlepŋe agep.
38Akto Yesuŋe agatmâ den emetŋânba gem ariep. Arim luâk siâ malep kotŋe Simoŋ Petoro yâkgât emelan âgâep. Âgâmbo âmâ Simoŋgât hewonŋe kundat akmâ hâkŋe kâlâp akto yem kilep. Aregât ginbailupŋande Yesu ulilaŋi. 39Ulilaŋbiâ yâkgât enemŋân ba kinmâ kundatgât makto âlepŋe agep. Âlepŋe akmâ agatmâ sot om yeŋgimbo neyi.40Akto dewutâ kulukberâmbo âmâ galalupyeŋande kundat agi are meyekmâ Yesugâlân togombiâ bâtŋandeak meyekto kundat ainâk bo akyeŋgiep. 41Akto sinduk baniara bâleŋe are watyeŋgimbo âmâ hepunyekmâ bam arim hin dâyi, “Gâ Anutugât nanŋe huŋgun giŋdo togoen.” dâmbiâ Yesuŋe mem iratyeŋgum hin dâm makyeŋgiep, “Den bo ak.” dâm makyeŋgiep.
42Akto yem kinbiâ hauŋdo emelanba gem hân siâ luâk bo manmaiângen ariep. Pumângen arim mando luâk dondâ undâgâtmâ manmâ mem miawakmâ hin dâm magaŋi, “Gâ nen olop in manbaengât nâŋgâen.” dâmbiâ hin dâm makyeŋgiep, 43“Bo, kepia ârândâŋ arim Anutugât den âlepŋe makyeŋgire lokom manbai aregât huŋgun niŋdo geân.” 44Hain dâm Yuda yeŋgât den emetŋe ârândâŋ arim manmâ den makyeŋgim malep.
Copyright information for
TIM