Luke 4

Niambiŋe Yesu dop koep.

1Anutugât Heakŋande Yesu huŋgun aŋdo Yodaŋ tu are hepunmâ hân kamitŋe siân ariep. 2Arim âmâ sot bâlâk manmâ gambo hândâk hilâm 40 bo agep. Sop ain mopŋe dondâ aguep. Hain akto Niambiŋe yâk dop komberâm hin dâm magaŋep, 3“Mopge aguâpgât gâ Anutugât nanŋe akto âmâ kât ire makmenâ sot akto ne.” dâep. 4Dâmbo hin magaŋep, “Bo, Anutuŋe den hin dâmbo kulemgoyi are hin tatâp, Anutuŋe damun nenŋe akmap aregât nenŋe sotgâlâk nâŋgâm mandenŋe ârândâŋ bo akbiap.” dâep. 5Hain dâmbo Niambiŋe hân gimbâŋe siân oloŋmâ âgâm âmâ luâk hânŋe hânŋe manmâ ariyi are yeŋgât sikum me ito siâ siâ hekalaŋep. 6Hekalaŋmâ hin magaŋep, “Nâŋe ire hârok damunyeŋe aktân. Akto ire hârok niŋande damunyeŋe agâk dâm nunagâk damunyeŋe akman. Akto niŋande nâŋgât okotnân malâk dâm nunak hain akman. 7Aregât kotne mem agatmenâ âmâ sikum me wan me wan ire hârok damunyeŋe katgekmâ giŋbian.” dâep. 8Hain dâmbo den hâuŋe hin magaŋep, “Anutuŋe den hin dâmbo kulemgoyi are tatâp. Kembu Anutu konok hoŋ bawa agaŋmâ kotŋe mem agatben.” dâep. 9Hain dâmbo âmâ Niambiŋe Yesu mem sumbe kat kat emetŋe Yerusalem kepian talep aregât bokŋân oloŋmâ âgâm katmâ hin dâm magaŋep, “Anutuŋe den siâ hin dâmbo kulemgoyi are tatâp,

  • “Nâŋe aŋelolupne huŋgun yeŋgire meŋgekmâ tân gugum damunge akŋet. Kâlân gugum keige hârewopgât aŋelolupnande bâtgân meŋgekŋet.”
aregât gâ Anutugât nanŋe mandât aregât gâ inba sopanmenâ aŋeloŋe damunge akbiâ kâlân me wan me wanân bo guguwerâp âlepŋe sopanberât.” dâep.
12Hain dâmbo hin magaŋep, “Anutugât den siâ hin tatâp, Anutuŋe damunge aktâpgât keiŋe ekberâm dop komenâ ârândâŋ bo aktâp.” dâep. 13Hain dâmbo Niambiŋe hepunmâ sop siângât lâmgom malep.

Yesuŋe Nasarete kepian arim den kepikmâ

makyeŋgim malep.

14Anutugât Heakŋande Yesu memeŋe agaŋdo Galilaia hânân purik katmâ ariep. Purik kato aregât den patŋe sambelem arimbo kepia ambolupŋe hârogâk nâŋgâyi. 15Akto ain den emetŋe ârândâŋ arim den potatmâ yeŋgimbo kâŋgoaŋmâ kotŋe makmâ egâliaŋi.

16Hain akmâ arim nanaŋânbak manmâ gaep ikiŋaet kepia Nasarete ain arim âi bo meme sopŋân Sarere ârândâŋâk den emetŋân âgâminep. Hainâk âgâm malep. Âgâm manmâ Anutugât den emelâk kulemgoyi are oyaŋberâm âgâmbo 17propete luâk Yesaiaŋe kulem kulemgoep are waŋi. Waŋbiâ mem kelalakom ekmâ den hin kulemgoep talep are oyaŋmâ makyeŋgiep,

18
  • “Humogât Heakŋande meme akniŋdo kinmâ den hin dâm makniŋep, “Luâk biwiyeŋe umat bâleŋân mandâi are yeŋgâlân arim den pat âlepŋe makyeŋgiwen. Akto hikoyekto mandâi amâ hulaŋyekben. Akto luâk dewunyeŋe bok bokŋe yâk yeŋgâlân arim makyeŋgimenâ dewunyeŋe hulaŋ akto âlepŋe ekbai.
19Akto Anutuŋe tân yeŋguwiapgât sop tâlâguâp aregât den pat makyeŋgiwen.” hain dâm makniŋep.” dâep. 20Den hain dâm oyaŋmâ kulem esenŋe are mem bigeim hoŋ bawa siâ waŋmâ âmâ ge talep. Ge tato den emetŋân tali yâkŋe hârogâk hewugem ekmâ tali. 21Ekbiâ den hin dâm makyeŋgiep, “Den ya oyaŋdere nâŋgâi are uŋak yu dewunyeŋân bunŋe miawaktâp.” 22Hain dâmbo nâŋgâmbiâ den are ukenŋe akto hin dâyi, “O, ire Yosepegât nanŋe arekŋe gain gain uŋak den bunŋe akto âlepŋe miawaktâp dâp.” 23Hain dâmbiâ aregât hin dâm makyeŋgiep, “Yeŋe hin dâm makniŋmai, “Gâŋe siâ heŋgemgoen aregât hinŋe guge heŋgemgoak. Akto Kapanaum kepian âi ketugumenâ den patge nâŋgâmaen hainâk kepia iren ketugumenâ ekne.” hain dâm makniŋmai. 24Aregât den bunŋe makyeŋgire nâŋgâŋet. Anutuŋe propetelupŋe makyeŋgimbo are makmâ miawakbiâ areyeŋgât ginbailupyeŋande denyeŋe bo nâŋgâmai. 25Ulikŋân Israe luâk siâ kotŋe Elia malep sop ain dewutâ kârikŋe kondo hombaŋ âlâwu dewutâ nâmbulân konok hain bo akto âmâ mop humo miawakto luâk âmbâle hârok sot bâlâk mali. 26Akto sop ain Israe yeŋgât âmbâle kambut dondâ manmâ gambiâ âmâ Anutuŋe Elia huŋgun aŋdo ikiŋe kepia hepunmâ Yuda luâk bo manmaiân Sareta kepia are Sidoŋ hânân talep, ain âmbâle kambut siâ yâkgâlân arimbo Anutuŋe tângombo sot waŋdo niep. 27Israe luâk siâ kotŋe Elisa malep sop ain Israe kepia ambolupŋe dondâŋe hâk bâle agi. Akto yâk yeŋgâlân gâtŋe siâ bo âlepŋe akbiâ luâk siâ kotŋe Naemaŋ are Yuda luâk bo manmaiân Siria hânân gâtŋe konokŋe âlepŋe agep.” dâep. 28Hain dâm makyeŋgimbo den emetŋân taliŋe den are nâŋgâmbiâ bâliepgât kuk dondâ akmâ 29agatmâ kepia hamiŋângen mem bam borâŋe siân âgâm katmâ ainba hemem dâtŋân mem, “Pandenŋe geâk.” 30dâmbiâ bo menekŋet dâm hut yeŋânba hepun yekmâ gem ariep.

31Akto arim kepia siâ kotŋe Kapanaum are Galilaia hânân talewân ain arimbo âi bo meme sopŋân Sarere akto den makyeŋgiep. 32Makyeŋgimbo are nâŋgâm hin dâyi, “Oe, luâk irekŋe den maknengim tatâp are nâŋgâenŋe dâtŋe kârikŋe aktâp.” hain dâyi. 33Hain dâmbiâ den emetŋân ain luâk siâ kinmâ sinduk baniara bâleŋande kautŋân mendo den humo akmâ hin dâep, 34“Woe, Yesu Nasarete kepia amboŋe gâ wangât nengâlân togoât? Keige nâŋgân. Gâ Anutugât nanŋe bunŋe mandâtgât hilip nenguwerâm togoât.” dâmbo 35Yesuŋe magaŋmâ hin dâep, “Den bo ak. Luâk ire hepunmâ ari.” dâep. Hain dâmbo sinduk baniaraŋe hepunmâ pando ge hutyeŋân yem âlepŋe akto ariep. 36Hain manmâ arimbo ekbiâ hanyeŋe undup akto hin magaŋgi goaŋgi agi, “Wâe, ire âmâ gain gain? Sinduk baniara bâleŋe magaŋdo hepunmâ ariâp.” dâyi. 37Hain dâmbiâ aregât den pat sambelem arim kepia biken biken ârândâŋ akmâ arimbo yâkgât magaŋgi goaŋgi agi.

Yesuŋe dâmbo Petorogât hewonŋe âlepŋe agep.

38Akto Yesuŋe agatmâ den emetŋânba gem ariep. Arim luâk siâ malep kotŋe Simoŋ Petoro yâkgât emelan âgâep. Âgâmbo âmâ Simoŋgât hewonŋe kundat akmâ hâkŋe kâlâp akto yem kilep. Aregât ginbailupŋande Yesu ulilaŋi. 39Ulilaŋbiâ yâkgât enemŋân ba kinmâ kundatgât makto âlepŋe agep. Âlepŋe akmâ agatmâ sot om yeŋgimbo neyi.

40Akto dewutâ kulukberâmbo âmâ galalupyeŋande kundat agi are meyekmâ Yesugâlân togombiâ bâtŋandeak meyekto kundat ainâk bo akyeŋgiep. 41Akto sinduk baniara bâleŋe are watyeŋgimbo âmâ hepunyekmâ bam arim hin dâyi, “Gâ Anutugât nanŋe huŋgun giŋdo togoen.” dâmbiâ Yesuŋe mem iratyeŋgum hin dâm makyeŋgiep, “Den bo ak.” dâm makyeŋgiep.

42Akto yem kinbiâ hauŋdo emelanba gem hân siâ luâk bo manmaiângen ariep. Pumângen arim mando luâk dondâ undâgâtmâ manmâ mem miawakmâ hin dâm magaŋi, “Gâ nen olop in manbaengât nâŋgâen.” dâmbiâ hin dâm makyeŋgiep, 43“Bo, kepia ârândâŋ arim Anutugât den âlepŋe makyeŋgire lokom manbai aregât huŋgun niŋdo geân.” 44Hain dâm Yuda yeŋgât den emetŋe ârândâŋ arim manmâ den makyeŋgim malep.

Copyright information for TIM